lördag 15 mars 2014

Nattens stormbyar


I går kväll började blåsa och regna i Rögnaröd och det rejält.
Vi gav oss ut på kvällen vid 22.30 för att kolla till fåren och "natta"hästarna , de får sitt sista hö på kvällen innan vi knyter in.
Det hade börjat blåsa ordentligt då , så vi bestämde oss för att vi nog fick leta upp ett rep och för säkerhets skull binda fast studsmattan i ett träd . Jag gick samtidigt för att stänga dörren till fåren, för att det inte skulle blåsa rakt in på dem under natten. När jag stod där i mörkret fipplandes med snöret som dörren var uppbunden med , droppade regnet från ett trasig stupränna rakt ner i nacken . Samtidigt försökte fåren ta sig ut , genom dörr hållet som jag försökte stänga . Där stod jag med ena benet upp mot dörrkarmen och försökte mota bort fåren samtidigt som jag försökte lösa upp den förbannade knuten , medans regnet droppade ner i nacken , skrikandes efter Niklas att komma och hjälpa mig. Om inte grannarna sov redan skulle de nog undrat vilket tjut som kom från stallet halv 11 på kvällen ;-) En sak som är säker, jag skulle inte klara någon tortyr med vatten droppar i ansiktet , jag skulle bryta i hop direkt.
Efter jag blivit dyngsur och fått hjälp av Niklas lyckades jag stänga dörren och nu kunde fåren sova lugnt och tryckt.
I dag tog jag en tur runt gården och förutom lite ensilage plast som hade flugit i väg och fastnat i staketet så hade typiskt nog en nock panna lossnat på logens tak . Och det är högt uppe :-( ,det blir att hyra en lift för att vi ska kunna komma åt och laga det .
På min tur runt markerna , hade några enstaka grenar brutits av och såklart fallit rakt över stängslet , bara för att vi ska ha lite mer att göra ! Måste se det positivt , det var i alla fall inga stora träd !
När jag närmade mig damm nr 2 såg jag två röda näbbar som skymtades på stigen mellan dammarna.
Så klart hade jag kameran med mig , så ner på knäna, krypandes så nära jag bara kunde, utan att störa dem, lyckades jag få några kort på gässen som stod där och solade .


På vägen tillbaka tog jag några kort på vårt fina stengärde i fägatan. Efter en bit på vägen såg jag att en del av muren hade rasat . Man blir lite knä svag när man tänker på hur mycket slit och arbete som ligger bakom byggandet av detta fina och breda stengärde . Detta måste vi verkligen se till att bevara och försöka hålla i samma skick som det var innan. Om inte annat så bara i respekt för det arbete som dessa människor har lagt ner en gång i tiden. Bara på våra marker har vi nog kilometervis av dessa gärden .



Detta får bli ett av sommarens alla projekt, det är inga små stenar de har lagt upp i murarna !


                                                                                //Annie

1 kommentar:

  1. stormbyar kan gå hårt fram. Det var ju inte värsta scenariot iaf...men förstås inte kul. Ja gamla stengärdsgårdar är fina o värda att bevaras :)
    Ewa

    SvaraRadera